Välkommen in i Våran Lilla Vrå! Här bloggar jag - en tjej mitt i livet mitt i Sverige - och mina tre underbara hundar. Jag har haft det kämpigt i många år, men nu försöker jag finna lyckan i livet igen och det innebär ett liv fyllt av hundar, handarbete, sport och en bakad kaka då och då:) Hoppas du får det trevligt här hos oss!

tisdag 22 augusti 2017

Höst i luften...

...innebär att jag börjar vilja byta ut alla textilier hemma. De blommiga rosa dukarna börjar kännas malplacerade och jag vill ha mera murriga färger omkring mig. Därför har jag börjat virka på en höstduk som jag ska ha till vardagsrumsbordet.

Jag gick igenom mina garner och valde ut några mörklila nystan samt ett rostrött nystan. Lite ljung/lingon vibbar:) Sedan blev det ett mörkgrönt och ett vitt nystan; lite frostig skogskänsla liksom.

Här är min början...

Den blåaktiga färgen är mera lila i verkligheten och jag tror att det här kan bli en bra duk till slut. 

Nu får de ljusrosa färgerna vila tills nästa vår/sommar.

Annie

måndag 21 augusti 2017

England's Rose



Jag har precis tittat på en dokumentär om Prinsessan Diana där hennes söner William och Harry delar med sig av sina minnen av deras mamma.

Tårarna rann nerför mina kinder trots att det har gått 20 år sedan hon dog. Det är otroligt att det fortfarande påverkar mig så starkt. Men så har jag också starka minnen från den tiden. Jag bodde ju i England under stor del av 90-talet och fick på nära håll se en del av den brittiska pressens grymma mediabevakning av Diana och resten av kungafamiljen.

Jag kommer heller aldrig att glömma den lördagsnatten hon dog. Jag var på en bordtennisturnering i Liverpool med min dåvarande pojkvän, och på dagen hade min pojkvän gjort illa sitt finger under en match. På kvällen på hotellrummet blev hans finger värre och svällde upp så till slut bestämde vi oss för att åka till akuten. Vi ringde efter en taxi, och under taxiresan fick vi höra på radion att Lady Di hade råkat ut för en svår olycka vilket förstås var väldigt chockande. Efter några timmar på akuten och omplåstring av finger så kom vi tillbaka till hotellet och satte på tvn som direktsände om olyckan. Då fick vi så småningom höra att hon inte hade klarat sig.

Det kändes helt overkligt. Det var tidigt, tidigt på morgonen och vi fick inte många timmars sömn innan det var dags att åka till idrottshallen och spela bordtennis. Dock var det en väldigt konstig stämning i hallen. Många matcher skulle spelas, men jag tror att alla var chockade och hade svårt att koncentrera sig på bordtennisen. Det var nog den enda gången jag var med om en turneringsdag där det allmänna huvudämnet INTE var bordtennis.


Det var bara så otroligt svårt att ta in att denna underbara, vackra, älskade, världsberömda mamma och kvinna inte fanns mer. Hur kunde HON dö???!!! Helt obegripligt.
Och jag tror att hela England kände likadant. Länge...

När jag var tillbaka i London efter turneringen så åkte jag till Buckingham Palace för att titta på det ENORMA havet av blommor som hade lämnats framför slottet... Det var verkligen ett bevis på hur mycket hon betydde för England. Det var verkligen ett land i sorg.


Och jag kommer ihåg att jag följde hela begravningen på tv och grät med resten av världen när Elton John sjöng Goodbye England's Rose. Hennes sista långa resa till begravningsplatsen följde jag också på tvn, och jag kommer ihåg att det stod sörjande människor längsefter nästan hela vägen.
Det går nästan inte att föreställa sig den totala sorg som bedövade en hel nation, trots att jag var där.
Att en enda människa kunde påverka så många människor...det är ofattbart.

Och fortfarande så otroligt sorgligt.

Annie



söndag 20 augusti 2017

Vad tycker ni???



Nog borde jag skaffa en större hundbädd åt Kaxmörten...???
Den här är ju alldeles för liten...

Annie


lördag 19 augusti 2017

The one and only

Jag sköt på det för att jag visste att det skulle vara jobbigt.
Det skulle vara jobbigt att se världens bästa friidrottare bli skadad i sitt sista lopp.
Det skulle bli jobbigt att se honom bli avtackad för gott.
Det skulle bli jobbigt att föreställa sig friidrotten utan Usain Bolt.


Och det blev det.
Idag stålsatte jag mig och tittade på de sista timmarna från friidrotts-VM som jag hade spelat in. Och jag sörjde under avskedet till Usain Bolt. Tårarna rann när jag såg honom få stående ovationer från 50 000 människor på Olympia Stadium i London.


Det är svårt att förstå att denna underbara era är över och att han inte kommer att stå i startblocken på nästa mästerskap.
Jag vet att livet går vidare och nya stjärnor kommer att födas...men ingen kommer att vara
Usain Bolt

fredag 18 augusti 2017

Slappardag för hundarna...




Som ni kanske kan gissa av bilderna - obäddad säng och utslagna hundar - så har jag tvättat och städat idag. Drygt 7 timmar höll jag på, och även om det var jobbigt så var det verkligen välbehövligt. Jag har legat efter med hushållssysslorna den senaste tiden och behövde verkligen ta tag i dem. Nu är tack och lov det mesta gjort - förutom att bädda sängen och sortera tvätten... - och jag ska gå och lägga mig och sova gott!

Annie

Annie

torsdag 17 augusti 2017

Minisemester med pappa och syrran del 3 av 4

Jag kom på att jag inte har berättat klart om våran minisemester så här kommer en fortsättning (de tidigare inläggen kan du hitta HÄR och HÄR.) 

Efter våran natt i Dalarö, och en trevlig promenad på förmiddagen i svensk
sommarmiljö så var det så dags att åka tillbaka till hemmahamnen. 
Som vanligt med pappa som kapten.

Erfaren skeppare <3

Jag njöt av den underbara skärgårdsmiljön och försökte supa in så mycket som 
möjligt. Jag vet ju inte när och om jag kommer att få chansen igen...

Jag njöt av ljudet från vattnet som slog emot båtskrovet när vi plöjde fram...

Vi tog en extra sightseeing tur och körde förbi en av de många ställena
som jag minns från barndomen. Detta är en liten holme där vi brukade ligga
när vi inte ville åka långt. Kommer ihåg hur vi skuttade runt på klipporna
med våran dåvarande schäfer som sällskap.


Eftersom vi hade en lång fredag framför oss så valde vi att sova i hemmahamnen så
att vi kunde åka ifrån båten tidigt på morgonen. Egentligen spelar det ingen roll
var båten ligger någonstans; det mysiga är att kunna sova i båten och vaggas till sömns
medan man lyssnar på alla båtljud:) Här är syrrans sida i våran ruff; där har jag 
sett min syster ligga 100-tals gånger genom åren. Och vi har lega och pratat om
allt mellan himmel och jord. Och syrran somnade så gott som alltid före mig...

Våran kväll vid bryggan var jättemysig; vi pratade och spelade frågesport.
Jag är egentligen inte så mycket för sällskapsspel, men i båten
hör det till att spela kort och sällskapsspel. Under barndomens långa båtturer (6-8 timmar)
satt jag och syrran vid det här bordet i salongen och spelade många timmar.
Andra sysselsättningar var att läsa - det blev många kärleksromaner under sommaren -
och att sitta i fören och njuta av båtlivet.

Det var kul att se kudden som jag har virkat på plats i båtsoffan.

På morgonen packade vi ihop våra saker och jag måste erkänna
att jag kände mig sorgsen att lämna båten. Vem vet om jag får 
chans att vara på båten igen och njuta av den enkla och avkopplande miljön
och alla underbara barndomsminnen. När vi åkte båt som mest så var 
vi på sjön varje helg och hela semestern under sommarhalvåret så 
det blev många nätter.

Ett sista kort på hamnen från båten innan vi åkte...

Annie

onsdag 16 augusti 2017

Min egna lilla knasboll


Det här är så typiskt Solstrålen:=)
Han går ut i hallen för att lägga sig ner men istället för att lägga sig i den stora mjuka biabädden, så tränger han sig ner på golvet MELLAN bädden och garderobsdörren... Ja, det kan ju också vara skönt...?!

Annie

tisdag 15 augusti 2017

Granny Square Day!

På sociala medier idag har det firats för fulla muggar! Det har nämligen varit den internationella Granny Square Day, eller översatt till svenska... Mormorsrutedagen!

Bland världens virkgalningar har det lagts upp 1000-tals bilder på olika virkade rutor i alla möjliga färger och alla möjliga mönster och alla möjliga storlekar! Helt enkelt en virkfest!

Själv firade jag dagen med att virka en ny ruta som ska bli en del i ett långsiktigt 'virkad-filt-projekt'. Framåt eftermiddagen såg rutan ut så här...


...och ännu några timmar senare så var rutan klar!


Rutan heter Victor och är designad av en jätteduktig virkdesigner vid namn Polly Plum som gör superfina - och svåra - virkade rutor. Mönstret är på engelska, men numera kan jag läsa engelska virkmönster - vilket jag är jättestolt över!!! - så det är inget problem för mig.

Jag älskade verkligen det här mönstret; jättefint och inte alltför svårt...fast det ser ändå avancerat ut:)
Jag kommer definitivt att virka den här rutan igen:)

Nu har jag virkat 4 rutor sammanlagt...




...men jag har minst 20 rutor kvar, så den här filten kommer att ta sin lilla tid. Men det gör inget; jag har så roligt när jag väljer mönster och virkar dessa underbara megarutor så jag har inte bråttom att få klart den:)

Annie

måndag 14 augusti 2017

Fina gamla vänner

När Bästa T och jag var ute och promenerade idag med hennes Lipton och min Alfahane stötte vi på en underbar vän. En gudomlig golden retrivertik som våra äldre herrar har känt i nästan hela deras liv.

Alfahanen, Rut och Lipton

Lipton är minst 14, Alfahanen är 12 och hundängeln Rut är 11 år. De har känt varandra sedan de var unga och har lekt tillsammans många gånger genom åren. Nu när de är på ålderns höst så ses de kanske inte så ofta, men den fina vänskapen består <3. Tänk vilken tur vi tre ägare har haft; att få ha haft förmånen att ha dessa tre underbara varelser vid vår sida i så många år! Det är inte alla förunnat...


Våra underbara vänner!!!

Annie

söndag 13 augusti 2017

Ännu en ruta virkad...

Jag virkade klart den här rutan nyligen:


Den heter Cat's Claw och är designad av Margaret McInnes. Den är inte speciellt svår att virka vilket har passat mig bra den senaste tiden eftersom jag har varit extra trött. Sammanlagt har jag bland annat tvättat 56 handfat, 28 toaletter och drygt 35 speglar den senaste veckan.

Nu måste jag bara hitta lite energi igen och ta itu med att städa min egen lilla vrå; något som har blivit eftersatt den senaste veckan...

Annie