Välkommen in i Våran Lilla Vrå! Här bloggar jag - en tjej mitt i livet mitt i Sverige - och mina tre underbara hundar. Jag har haft det kämpigt i många år, men nu försöker jag finna lyckan i livet igen och det innebär ett liv fyllt av hundar, handarbete, sport och en bakad kaka då och då:) Hoppas du får det trevligt här hos oss!

måndag 21 maj 2018

Ny vecka, men...

Just nu tryter verkligen blogginspirationen... Faktum är att det är lite stiltje i mitt liv överhuvudtaget. Jag har ett några stora projekt som jag måste/borde/behöver ta itu med här hemma men jag kommer inte igång med dem utan de känns just nu som berg som är omöjliga att bestiga... Jag vet inte om det är värmen, hormoner eller något annat som gör det men jag klarar knappt av att ta mig ur soffan. Fysiskt kan jag det men psykiskt/mentalt sett så vill jag verkligen inte göra något annat än att halvligga i soffan och virka och titta på tv.

Jag har dessutom en illavarslande känsla av att Washington kommer att åka ur Stanley Cup-slutspelet i natt😢. De ledde med 2-0 i matcher i konferensfinalen, men sedan har de förlorat tre matcher på raken och får inte till sitt spel som de borde. I natt måste de vinna för att ta matchserien till den 7:e och avgörande matchen, men de spelar på hemmaplanen och det har inte varit en fördel för dem i år. Så jag känner mig dyster över det också...

Ibland känns det så himla tungt att jag är ensam människa här hemma... Det är ALLTID jag som måste göra saker om det ska bli gjort, och det finns ALDRIG någon annan här som kan hjälpa till. Ibland skulle det vara så skönt om man kunde dela sin börda med någon som kunde hjälpa till och pusha på och ställa upp när jag själv inte orkar/klarar saker. Hundarna håller mig sällskap och ser till att mitt liv har en mening och att jag tar mig ur sängen och ut ur Våran Lilla Vrå varje dag, men de är tyvärr inte så duktiga på att dela kostnaderna här hemma eller hjälpa till att städa när det behövs... Det är nog det värsta med att leva själv; att allt här hemma står och faller på MIG. Bara det faktumet kan få en att känna sig handlingsförlamad ibland....

Annie

söndag 20 maj 2018

VM-GULD!!!

Det var en pärs men det gick till slut...!

Annie

lördag 19 maj 2018

Kunglig fest!

Idag gick jag upp lite tidigare för att titta på Prins Harrys och Megans bröllop i England. Jag har ju bott i England ganska många år och jag bodde där under tiden då Lady Diana dog - kom ihåg att jag var till Buckingham Palace och tittade på det enorma blomhavet utanför grindarna från alla sörjande.


Jag kommer också ihåg begravningen på tv och den enorma sorgen som hela landet kände och den lååååånga färden av kistan till hennes begravningsplats. Därför känns det fint att följa hennes söner och se dem må bra och njuta av livet.
Jag tyckte bröllopet var ovanligt känslosamt för att vara den brittiska kungafamiljen, och inte fullt så högtidligt och gammalmodigt som det brukar vara i England. Megans bröllopsklänning var jättesnygg och hon och Harry såg lyckliga ut.

 (Photo: BEN BIRCHALL/AFP/GETTY IMAGES)
Speciella gäster på bröllopet var Oprah Winfrey.... 


...och George Clooney, David Beckham och så klart Elton John som är nära vän med kungafamiljen.

Ingen dålig gästlista!

Annie

torsdag 17 maj 2018

Ishockeystatus just nu

Efter en kämpig match mot Lettland så lyckades Sverige ta sig till semifinal i ishockey-VM, tack och lov! Nu ska det bli spännande att se hur det går i semifinalen mot USA på lördag eftermiddag. Den andra semifinalen är mellan Schweiz och Kanada.
Fast jag måste säga att jag är egentligen mycket mer nervös för hur det kommer att gå för Washington Capitals i natt när de ska spela mot Winnipeg i den 4:e matchen i konferensfinalen. De leder med 2-1 i matcher, men nu är de på hemmaplan och har haft svårare att vinna på hemmaplan i detta Stanley Cup-slutspel.
Nicklas Bäckström har tyvärr inte spelat på ett antal matcher pga en handskada och det ska bli spännande att se om han är med i natt igen. Han har i alla fall varit med på träningen så det bådar gott🤞.

Annie

onsdag 16 maj 2018

Besök hos syrran

I dag var jag och hundarna hos syrran på eftermiddagen/kvällen.
Jag behövde hjälp med att klippa håret, och då är syrran den som rycker in och hjälper mig. Nu har jag fått en kortare pagefrisyr som passar bättre på sommaren när man inte kan komma undan med att dra en mössa över huvudet när man har en dålig hårdag😉. Syrran har alltid hjälpt mig med håret sedan jag blev vuxen. Hon är inte utbildad frisör, men hon har lärt sig tips på hur man klipper hår och jag blir alltid nöjd. Och ännu nöjdare blir jag när jag slipper betala 1000kr för ett besök på en hårsalong. Idag räckte det med en glass som betalning😊.

Förutom hårklippningen, så satt syrran och jag på deras altan och åt god middag och pratade om allt möjligt, och sedan blev det några avsnitt av tjejklassikern Sex and the City innan jag och hundarna gick hemåt. Det är så skönt att det fortfarande kan vara lite ljust ute när vi går hemåt från syrran på kvällarna.

Annie

Min pågående Mandala Madness resa

Söndag den 29 april började jag virka på min underbara Mandala Madness (designer Helen Shrimpton från https://crystalsandcrochet.com/ ).

Redan från början tyckte jag det var ett jättekul projekt och det känns som om jag har flugit fram med det här projektet. Det dröjde inte länge förrän jag hade kommit så här långt...


...men sedan började det gå lite långsammare att virka varven eftersom den börjar bli så stor. Å andra sidan så har jag virkat väldigt mycket eftersom jag också har tittat väldigt mycket på ishockey den här månaden.

Nu när jag har kommit hem igen från min Stockholmsutflykt så blev jag sugen på att återigen dokumentera hur stor min mandala-filt har blivit och så här underbar ser den ut nu...


Det är så himla kul att virka på den här eftersom det är så mycket olika virksätt och virkmönster, och varje varv bjuder på något nytt så det är omväxlande och aldrig tråkigt.

Det har varit några knöliga delar nu på slutet vilket nog beror på att Helen Shrimpton vill utmana vi som virkar den mer och mer allt eftersom. Dels har det varit de här lila varven på svart botten som är i mitten på detta kort...


Sedan har det varit den här gröna och lila kanten till vänster på detta kort som också krävde en hel del koncentration och räknande mm...


Filten mäter på detta foto drygt 140 cm i diameter och jag bad Solstrålen vara med på kortet för att ni skulle få en känsla för hur stor filten var när jag tog detta kort.


Nu har jag virkat några varv till vilket innebär att jag just nu är på varv 76 av 111 och jag är superstolt över vad jag har virkat hittills. OCH att jag har virkat efter ett engelskt mönster. 

OCH ATT JAG HAR FÄST SÅ GOTT SOM ALLA TRÅDAR HITTILLS!!!

Det här är nog bland det roligaste jag har virkat någon gång och det ska bli superkul att göra klart den här filten. Dock är jag inte helt säker på om jag kommer att virka alla 111 varv, eftersom filten kanske kommer att bli för stor då, men vi får se hur det går... Det blir ett trevligt problem.


Som ni ser så är jag inte den enda som har njutit av min Mandala Madness-resa; jag har redan fått diskutera med Kaxmörten om vem som egentligen äger den här filten...😊

Annie

måndag 14 maj 2018

Love, Simon


Idag var det dags för ännu en trevlig förhandsvisning på bio tillsammans med min goda vän P.
Filmen vi såg heter Love, Simon och jag kan verkligen rekommendera den. Otroligt bra och gripande film om en ung kille som försöker hitta sig själv.
Filmen berörde mig så pass mycket att tårarna började rinna och det var inte långt ifrån 'the ugly cry' vid ett tillfälle...Jag försökte desperat snyfta ljudlöst eftersom vi satt i en tyst halvfull biosalong, och jag konstaterade för mig själv att det hade varit bättre om jag kunde ha suttit i min egen soffa och kunnat snyftat högljutt när jag tittade på denna starka film för första gången.
Men allting ordnade sig till slut och jag kommer definitivt se den här filmen igen!

Annie

söndag 13 maj 2018

Hem ljuva hem!

Det var sååå skönt att komma hem igår kväll!
När jag klev av bussen här hemma överväldigades jag av en sådan skön känsla av att återigen vara hemma och att allting återigen var som det skulle i mitt liv❤.
Bara en sådan liten sak som att direkt gå in på våran lilla Willys-butik och köpa mjölk, och se de vanliga anställda och den avslappnade stämningen hos kunderna som gick omkring där fick det att klicka till i själen. Att gå ut igen och höra fåglarna kvittra i maj-kvällen och se alla gröna träd och njuta av den - tack och lov - stora bristen på bilar och människor fick mig att känna mig så lycklig att vara hemma igen och att ha förmånen att få bo på en lugn liten plats i världen.
Att dessutom veta att mina älskade fyrbenta vänner väntade på mig i Våran Lilla Vrå fick mig att skynda mig hemåt med lätta steg och med en glad själ😊.

Sedan jag lämnade mitt barndoms- och tonårshem hos mina föräldrar för 30 år sedan så har jag aldrig riktigt haft ett EGET hem innan jag kom hem till Sverige för 13 år sedan. Istället hade jag hyrt lägenheter i andra hand och rum hemma hos andra i både Sverige och England eller bott hemma hos olika familjer medan jag arbetade som aupair mm.
Att nu ha ett alldeles eget hem som bara JAG har kontroll över och där jag kan leva som jag vill och behöver är GULD värt, och för första gången i mitt vuxna liv känner jag mig verkligen HEMMA på en plats.
Det känns SÅ UNDERBART!

Annie

lördag 12 maj 2018

Mera familjeminnen

Detta inlägg och det förra är gjorda via min Iphone när jag var hos mormor Gerd så därför har de blivit lite 'konstiga'.


Den här trägrisen tyckte mormor om när hon var barn...



Den fanns hos farmor Lina...


...som föddes på 1860-talet, och farfar Karl...


När de gick bort fick mormor ta hand om trägrisen och har den än idag😊. 
Morfar Olle tyckte om att måla och målade bland annat dessa tavlor...






Det är lätt att se var min kära syster har fått sina konstnärliga gener från😊.

Min mormors mor Greta har broderat dessa tavlor...


Även denna tavla men då hjälpte min mormors far Rudolf till också.


Här är gammelmormor Greta och gammelmorfar Rudolf på äldre da’r...


Så kommer jag ihåg dem💝.

Mormors bästa vän genom alla år var Maj-Britt...


...och här är mormor och Maj-Britt tillsammans på lite äldre da’r...

Igår hade det varit Maj-Britts födelsedag (hon gick bort för drygt 10 år sedan) så det blev helt naturligt att mormor pratade lite extra om henne just nu. 
Det lustiga är att mormor har kvar två andra vänner nu som OCKSÅ heter Maj-Britt båda två, så det var helt klart ett populärt namn för 90 år sedan😊.

Här är min mormor och morfars bröllopskort...



Här är slutligen ett lite modernare kort - bara 30 år ungefär😉 - på min egen familj.


Det är mamma, syrran, jag och pappa och våran dåvarande schäfer Ludde på båten där vi alltid var varje sommar. Underbart fina minnen❤️.

Annie